
Högt upp i askarna vid solnedgång
satt en flock kajor/kråkor(ser inte skillnad på så långt håll)De lät bubbligt, skränande men ändå härligt!
Smög in för att hämta kameran i hopp om att fånga dom på bild.
När kameran knäppte av lyfte hela flocken för att flyga iväg till nästa möte. Kanske de träffar på en flock till som ansluter sig och de blir dubbelt så många i kråksången.
Vilken symfoni!
